fredag 18 mars 2011

Första kärleksmötet

Så har det faktiskt hänt. De första tendenserna till vårsol har fått fart på både Esprits hormoner och mattes hopp.

Esprit stora blå ögon såg lika förvånade och överraskade ut varje gång hon gav ifrån sig ett högljutt mjauande, inte alls likt hennes vanliga "kattprat". Så började kroppen hennes ägna sig åt allehanda gymnastiska övningar, mestadels ålandes och när hennes hennes kärlekskranka rop eskalerade och och dessutom genljöd huset även nattetid var det definitivt dags för en resa söderut -mot fästmannen.

En hektisk arbetstorsdag gjorde att hela bokningen och dialogen med hankattägaren fick föras via sms eftersom jag satt upptagen i olika möten hela dagen. Kändes lite ovanligt att inte få talas vid på riktigt innan men här fanns ingen tid att förlora och det fungerade. Direkt efter arbetsdagen åkte jag hem och hämtade Esprit med tillbehör. Sen bar det iväg på en 30 mil lång resa, enkel väg.

Solen sken och vägen framför oss låg torr och fin. En biltur att njuta av. Trodde vi ... Döm av min förvåning när vi möttes av en ordentlig vind och hiskeligt regnväder i Varberg som sedan uppgraderades till lätt snökaos. Det fina väglaget på E6:an byttes mot snötäckta vägar utan möjlighet att se framåt eller skymten av väglinjer. Det fanns inget annat val än att lätta på gasen och rulla på i lagom anpassad hastighet.

Mötet
Lite sena men välbehållna fick till sist Esprit träffas sin tilltänkta. Esprit som inte är särskilt van vid andra katter än Ariel gjorde ett fräsande, kanske i ren förskräckelse, när Easy gjorde ett försök till vänligt hälsande. Gentlemannamässigt gjorde han en lov förbi henne och lät henne vara. Strök förbi några gånger utan att verka allt för intresserad och undvek på så vis fortsatta utfräsningar. Esprit tittade ömsom på matte och allt mer intresserat på den vackra katten. Jag gjorde en långsamblinkning till Esprit, när våra ögon möttes, som hon besvarade. Det kändes bra och med tanke på vår långa resa hem och det usla vädret var det ett tecken så gott som något att ge sig av. Det utvecklade sig fint och hon såg trygg och tillfreds ut, det var dags att lämna de tu ifred.

Sagt och gjort. Överlämningen gick så bra som det kunde gå. Resan hem blev om möjligt ännu värre och ovädret gav inte med sig förrän i Kungsbackatrakten. De sista 3 milen hem fanns det däremot inte ett spår av något oväder här var vägarna lika torra och fina som när vi åkte.

Kan inte säga att jag blev särskilt förvånad när vi vaknade upp i ett vintervitt landskap morgonen därpå. Ovädret hade hunnit i kapp oss under nattens småtimmar.

Möjligen ungar i maj
Nu håller jag tummarna för att ordentligt tycke uppstår och att hon blir dräktigt. Det här är första kärleksmötet för Esprit, men som väl är inte för Easy så jag hoppas, hoppas att allt ska gå bra.

Små rara kattungar i slutet på maj hade varit en perfekt tajming, med tanke på att jag börjar mitt nya jobb i juni.

1 kommentar:

  1. *Mjauuthihii*...Lilla gumman då...
    Nu håller vi tassarna för bebisar i Maj ♥

    /Jam & Kram från oss i ☼

    SvaraRadera