Det blir inte alltid som man tänkt sig

Idag har jag med tungt hjärta lämnat tillbaka Frozen. Hon har verkligen gett vår familj stor gläjde och inte minst varit en bästislekis till Esprit. Hon har gått från klarhet till klarthet. Från att ha varit en liten skyggis till en sällskapsökande social kisse. Det har tyvärr visat sig att hon hon inte är lämpligt att avla på och dessvärre rymmer mitt uppfödning inte mer än tre fullvuxna katter. Det är viktigt att vår sista plats i katteriet fylls av en bra avels- och utställningshona.

Det är verkligen skönt att ha med en etablerad och seriös uppfödare att göra med. Inga problem att lämna tillbaka och öppen för diskussion och råd hela tiden. Jag vet att hon kommer att se till att Frozen får ett nytt bra hem. Det är en fin tröst och känns skönt att veta.

Visst är Frozen fortfarande en drömkatt och hjärtevärmare med sin pigga uppsyn, tokiga upptåg och glada busrus. Det är bara det att nu kommer hon att leva livet som sällskapskatt och bli någon annans alldeles underbara lurviga virveldröm.

Det är konstigt - att en sådan liten katt kan lämna ett så stort tomrum.

Lycka till Frozen

Tack för att vi fick lära känna dej och för att du berikade våra liv under dessa alldeles för få men galet glada veckor.

Fotosession - Frozen

Lillfröken valde att visa upp sin, för oss hittills okända, humoristiska sida för Annika från "Whitetreasure's" när hon skulle fotas idag.

Fotosession - Esprit

Idag kom Annika från Whitetreasure's och plåtade ungdomarna.
Ett smakprov: Esprit 5 1/2 månad.

Vaccinerad

Så var det gjort. Frozen har fått sin andra vaccination och har nu ett fullgott skydd. Under bilturen till veterinären uppförde hon sig exemplariskt, liksom när hon fick sprutan. Hon gav inte ifrån sig så mycket som ett pip. Eftersom jag har turen att ha min häst uppstallad hos veterinären så passade vi på att ha lite social träning.

Frozen fick träffa min islandshäst Táta
Frozen blev inte jätteimponerad när hon möttes av varma vänliga hälsningsblåsningar från en enorm hästmule. Glädjande nog blev hon inte skräckslagen heller. Visst visade hon för Táta att hon är en rätt tuff kisse och la öronen platt isär - på tuffa katters vis. Hon morrade förvånande nog inte utan gjorde sitt bästa för att se så skräckinjagande ut som möjligt. Kan väl säga att hon lyckades sådär. Det är väldigt svårt att se farlig ut när man är så himla sockersöt.

Sockersöt eller inte, för Táta var hon varken mer eller mindre intressant än vilken annan kattrackare som helst. Efter en väluppfostrad hälsning fann Táta sin kvällsmat betydligt mer värdig hennes uppmärksamhet.

På hemvägen var lilla Frozen lite mer pratglad och hon och jag hade ett trevlig "samtal" i skenet från mötande bilars strålkastare.

3 månader - Backkara's Frozen Heart

1624 gram och tre månader gammal

De leker

Zezzan har slutat att morra på Esprit. Hon satt i trekantsklösmöbeln och lekte plötsligt dök en tass till upp och så lekte hon med den av bara farten liksom. Att det fanns en Esprit i andra änden av tassen gjorde ingenting alls.



Äntligen kan matte pusta ut. Det är lite nervkittlande att introducera en sådan liten katt i katteriet.