Det börjar närma sig

Väcktes vid 4-tiden i morse av att Ariel stökade i bolådan. Det behövs inte mycket må jag säga för att för att jag plötsligt ska bli klarvaken.

Tassade försiktigt upp och möttes av ett par förvånade ögon. Gick inte att ta miste på att hon var förvånad att se matte uppe så tidigt. Satte mig en stund brevid för att se det fanns några förlossningstecken. Men hon provlåg uppenbarligen bara, för efter en stund gick hon upp och la sig i sängen igen. Själv tassade jag efter och sen sov vi tills väckarklockan ringde.

Nu sitter jag alltså här framför burken. Har precis haft en sådan där mysstund. Ariel har legat i mitt knä och känt ungarna leva rullan där inne. Efter ha varit lagom social i lagom lång stund har hon nu glidit ner på golvet och ligger fridfullt och sover. Magen går i vågor och pälsen svajar av fosterrörelser.

Redan igår kväll tyckte jag att magen "sjunkit" så det börjar definitivt att närma sig.