Plötsligt sprattlade det till

Satt i tv-soffan med Ariel så där mysigt ihoprullad i knät. Plötsligt sprattlade det till i knät. Ett litet lyckorus drar genom min egen kropp.

Nu vet jag med all säkerhet att det bor minst en liten sprattelfigur där inne i hennes mage.

Och det är bra 7 dagar kvar till beräknad nedkomst.

En vecka kvar

I dag är det precis en vecka kvar om hon, precis som de båda gångerna tidigare, får på dag 67.

Magen är trind men inte jättestor. Idag försökte hon hoppa upp på bänken vid diskhon men misslyckades. Det måste ha berott på viktökningen. Ska nog ta och väga henne idag.

Undrar hur många små som "bor" där inne. Min gissning 1 eller 2.

En antydan till rondör

Om jag inte misstar mig så börjar en viss antydan till rundning synas på Ariels mage. Aningen lite större på vänster sida än den högra känns det som. När hon gör sin lilla hälsningscermoin lägger hon sig numer alltid på den högra sidan vilket gör att man lätt känner en liten putmage.

Armar uppåt sträck och knäna böj

Ariel hör direkt när jag svänger in med bilen framför huset. Samtidigt som jag kliver in i hallen kommer hon emot mig med svansen med fin hälsningsböj som i bland följs av ett hej-mjau. Sen, som av en händelse, faller hon liksom omkull och sträcker välmående på sig. Armar, f'låt framben, uppåt sträck är en lika uppfordrande som oemotståndlig inbjudan att klappa armhålor och mage.

Skulle man få för sig dumheten att ignonerar möts man av en förebrående blick, och gör inte om den dumheten :-*

1 månads dräktighet

Sömnbehovet har inte minskat, hallontuttarna är något mer framträdande och Ariel äter som en häst. Hon visar alla tecken på dräktighet. Dårrycken, då hon far omkring som ett jehu, som hon brukar bjuda på varje morgon och kväll har upphört. På sin höjd kan hon bjuda på ett litet krumsprång när hon måste lätta på trycket av glädjebubbel.